Från undran till passion

När man pratar med honom är det inte projekt eller priser som står i centrum. Det är glädjen – den djupa fascinationen för konstruktioner, för träets egenskaper och för hur teori kan omsättas till praktik. Som barn kunde han sitta i timmar och bygga små konstruktioner, medan kamraterna lekte utomhus. Han har alltid fascinerats av det tekniska och matematikens värld. ”Matematiken är vacker. När du ser hur teorin kan bli praktiska lösningar kan du få tårar i ögonen.” Fascinationen för hur saker hänger ihop skulle bli en drivkraft genom hela livet.

Vägen började på 1960-talet, med en dröm om att studera maskinteknik vid NTH. Intresset för mekanik väcktes redan som pojke, med en granne som var både bonde och mekaniker – en man han följde som en skugga. Men snart kom insikten: maskinteknik var inte helt rätt. Istället gick han över till byggfag – på en tid då nästan alla inom branschen satsade på stål och betong.

Han valde annorlunda. Han valde trä.

Endast en av 170 studenter på bygglinjen gjorde samma val. ”Det finns 3000 betongingenjörer, men bara tre träingenjörer,” sa en vis man till honom. ”Välj trä.” Rådet blev avgörande.

Det blev starten på ett livslångt engageman. Först vid Treteknisk institut utvecklade han nya material, beräkningsprogram, skrev läroböcker och höll kurser för industrin. Han arbetade med att förfina konstruktionerna för att använda mindre trä. ”För mig var det viktigt att hitta smartare lösningar, men träbranschen ville sälja så mycket trä som möjligt, så det var inte alltid populärt.”

Kunskapen överförs till nästa generation

Efter nio år på Treteknisk tog han steget vidare som rådgivande ingenjör tillsammans med sin dåvarande chef. De utvecklade beräkningsprogram, höll kurser och arbetade nära industrin, tills kollegan plötsligt dog och Bovim stod ensam. Då slog han sig samman med ett svenskt företag på Ås, där han samtidigt undervisade masterstudenter i träkonstruktion vid Landbruksuniversitetet. Flera masteruppsatser var direkt kopplade till Lett-Tak, där studenterna fick testa verkliga utmaningar, och företaget fick ny insikt.

Mötet med Lett-Tak

Vändpunkten kom 1989. På en byggmässa mötte han Rolf Døvle från Lett-Tak, som senare introducerade honom för uppfinnaren Jens Fredrik Larssen. Larssen hade patent på en takkonstruktion men behövde hjälp med datateknik. ”Det var en konstruktion av trä och stål som var high-tech för sin tid, och jag tyckte det var otroligt spännande,” ler Bovim. Så började ett samarbete som gjorde honom till fast konsult hos Lett-Tak.

Patentet som imponerade

Konstruktionen var en hybrid som utnyttjade styrkan i både trä, stål och isolering. ”Stål är extremt starkt, men också tungt. För att använda det rätt gör vi tunna plåtar och placerar stålet där dragkrafterna är som störst. Trä, däremot, har låg vikt och kan därmed användas med större tvärsnitt för mer stabilitet mot de starka tryckkrafter som uppstår i elementets övre del,” förklarar Bovim.

Men samspelet handlar om mer än bara styrka. Stål leder värme, medan trä isolerar och minskar köldbryggor. Den ursprungliga idén var att limma stål direkt mot faner, men det gav problem med fukt och limskarvar ytterst i konstruktionen. Lösningen blev att inkludera trärader i elementet, och flytta limskärven inåt mellan stål och trä där fuktvariationerna var mindre och temperaturen mer stabil. På så sätt fick materialen optimal placering och användning.

” När man ser allt i sammanhang – styrka, vikt, fukt och isolering – är det otroligt väloptimerat. Det är egentligen ganska genialt.”

Pionjärprojekten och Träkonstruktionspriset

Bovim blev engagerad i många stora projekt som kom på löpande band.

Håkons Hall på Lillehammer med sina innovativa geometriska former och takkonstruktion med fall i två riktningar. Bovim gjorde beräkningarna, medan Trine Stiansen ritade taket. ”Det var ganska banbrytande då hon lyckades med det. Vi såg att Lett-Taket hade egenskaper som själva uppfinnaren antagligen inte hade tänkt på.”

Bilden visar några av de involverade bakom modellen av Håkons Hall, gjord på fabriken.

Gardermoen-utbyggnaden 1996, där Lett-Tak levererade hela 300 000 kvadratmeter tak.

Senare kom Telenor Arena, SWEBank Arena i Sverige och en lång rad byggnader där Lett-Tak var pionjär.

”Det var roligt, meningsfullt och fackligt utmanande. Jag kunde använda både teori och kreativitet, och såg fram emot varje dag.”

2003 tilldelades han Träkonstruktionspriset för sin mångåriga insats för användning av trä i konstruktioner och för att ha varit central i utvecklingen av flera beräkningsprogram för trä. Priset överlämnades av dåvarande jordbruksministern Lars Sponheim, medan Rolf Døvle satt stolt på första bänk. ”Det blev ett klapp på axeln, precis när jag behövde det,” minns han.

Mellan dåtid och framtid

Bovim har inte begränsat sig till moderna projekt. Han har stor passion för gamla träkonstruktioner, och ett av höjdpunkterna var då han var byggkonsult under rehabiliteringen av Oslo Domkyrka. Kyrkan byggdes på 1690-talet, och Bovim kröp runt i taket för att förstå hur de hade tänkt då.

”Hela takkonstruktionen byggdes ursprungligen nere på Stortorvet, demonterades och lyftes upp på ytterväggarna. Det var över 2 000 olika konstruktionselement, alla med sitt speciella märke och som samverkade på ett imponerande sätt. Mästarnas från Tyskland visade djup förståelse för statik utan hjälpmedel eller metoder för att analysera allt. Och våra analyser visade att säkerheten fortfarande var på säker sida. Men små ändringar i konstruktionen hade senare medfört allvarliga skador som nu behövde åtgärdas för att undvika kollaps.”

Han har även deltagit i rehabilitering av stavkyrkor och gamla broar. Aamotbron över Akerselva ligger i ett område med många drogberoende som älskade bron och kallade den ”den vita bron”. Kommunen ville återställa den ursprungliga bruna färgen, men rehabiliteringsteamet lyckades behålla bron vit av respekt för användarna och deras känslor.

”Arbetet blev en rörande upplevelse, och bron står i dag som ett symbol för både historia och omtanke.”

Utveckling som kultur

Bovim satt också i kommittén för standardisering av beräkning av träkonstruktioner i Standard Norge. När fem av hans egna studenter från Ås senare tog plats i arbetet kunde han dra sig tillbaka, trygg i att ämnet var i goda händer. För honom är kunskapsdelning en självklarhet: ”Skal faget utvecklas, måste våra erfarenheter vara tillgängliga för andra.”

Genom flera decennier i byggbranschen har han sett material och metoder komma och gå. Inte allt nytt är bättre, men en sak är avgörande: att utveckling tas på allvar. ”Det är kanske det viktigaste vi har gjort i Lett-Tak. Vd Johan Aas har lyft fram värdet av att vara innovativ och etablerat en egen utvecklingsavdelning. Förr styrdes vi mer av problem som behövde lösas under resans gång. Nu befinner vi oss mycket längre fram i processen.”

Användning av trä – från underskattat till oumbärligt

Bovim berättar att synen på trä har förändrats dramatiskt. ”När jag började studera skrattade folk åt oss som ville arbeta med träkonstruktioner. Idag inser allt fler att trä är ett unikt material: det producerar syre, lagrar CO₂ och förbättrar miljön. Brandsäkerheten för träkonstruktioner är också fullt dokumenterad och accepterad. En byggnad i trä är inte en eld som många trodde – och när det väl brinner går det tillbaka till naturen.” Han tillägger att ju mer trä vi kan använda på ett förnuftigt sätt, desto mer CO₂ kan lagras i konstruktioner under lång tid.

Samtal som verktyg

Han beskrivs ofta som lugn och sympatisk, med en facklig auktoritet som inte uppfattas som arrogant. ”Jag tror nyckeln är att se att alla har något att bidra med. Förmågan att lyssna är avgörande,” förklarar han. ”Folk sitter som regel på bra lösningar. Det gäller att ta sig tid att höra efter.”

När han ska säkerställa att beräkningar och lösningar även fungerar på byggplatsen lägger han stor vikt vid att involvera dem som ska använda resultaten i praktiken. ”Jag kan komma på tekniskt avancerade lösningar, men jag måste prata med dem som har skorna på för att orientera mig efter dem som ska använda dem,” förklarar han.

För Bovim är just den mångsidiga miljön en av Lett-Taks största styrkor. ”Hos oss har vi anställda med bakgrund både från stål- och betongbranschen, men även från produktion och montage. Vi har ett mångsidigt miljö med olika bakgrunder. Detta gör att vi lär av och uppskattar varandras erfarenheter.”

När han beskriver nyckeln till att bygga bro mellan teoretiker och praktiker, ler han och säger: ”Som min fru säger: ’nu måste vi sätta oss ner och prata tillsammans!'”

Ett exempel på vikten av involvering handlar om flytten av vikingaskeppen. Ett välrenommerat norskt företag hade gjort omfattande beräkningar baserat på ett litet prov av trämaterialet, och drog slutsatsen att det skulle gå bra att flytta skeppen. ”Men att använda styrkan av en liten, felfri bit trä som underlag för en så viktig slutsats är helt oförsvarligt,” förklarar han. Bovim anlitades för att kvalitetssäkra. Den verkliga styrkan hos materialet i skeppen var knappt mer än en femtedel av vad de små proverna visade. ”Att känna materialet och dess egenskaper är avgörande, och man måste alltid söka in och tala med personer som har mer erfarenhet än en själv.”

Tankar om byggbranschen i framtiden

När han blickar framåt tror han inte på några dramatiska kvantsprång inom byggbranschen de kommande 10–20 åren. ”Jag är kanske bunden av det förflutna, men jag ser inget som vänder helt upp och ner på saker,” säger han. Utvecklingen kommer snarare präglas av gradvisa förändringar, med allt större fokus på miljö och hållbarhet – ett område där Lett-Tak redan arbetat i många år. Han ser en tydlig trend mot mindre takytor och fler våningar, samtidigt som ROT-marknaden väntas växa betydligt. ”Där är Lett-Tak absolut med i bilden redan.”

När det gäller Lett-Tak-lösningar framöver är han tydlig: ”Hållbarhet och energieffektivitet kommer göra sådana lösningar allt mer relevanta, och de kommer utan tvekan spela en viktig roll i byggbranschens fortsatta utveckling.”

Råd till nästa generation

När man pratar med Nils Ivar Bovim blir det tydligt att allt han gör springer ur nyfikenhet och djup respekt för materialen och människorna han arbetar med. Från att vårda historiska byggnader, till att ta hänsyn till användarnas känslor för en bro, och att forma Lett-Taks konstruktioner i nära samarbete med kollegor, har han visat hur facklig passion kan kombineras med omtanke för människorna omkring sig.

Hans råd till nästa generation är: ”Ta genomtänkta val vid vägskäl – ofta bör vikten av goda värdebeslut väga lika tungt som de rent tekniska besluten.”

.